Vaknade till vid 05:30-snåret i morse och famlade mig fram till toa och kröp sedan snabbt ner i sängen igen, men tror ni jag somnade om? Inte då!

Tankarna började mala fram och tillbaka och ganska snabbt halkade jag in på min bröllopsklänning och började fundera på vart axelbanden tagit vägen. Dem har jag inte sett röken av. Efter ett fasligt snurrande så kunde jag inte göra annat än att gå upp och kolla om de fanns i påsen där sjalen ligger tillsammans med BH:n och strumpbyxorna, men inga axelband. Kunde inte gärna storma in i sovrummet och riva fram klänningen som hänger i garderoben när Klas låg och sov. Att somna om var vid det här laget tvärkört så jag satte mig och surfade en stund.

Klas såg en aningens yr ut när han kom upp vid 06:45 och hittades mig sittandes framför datorn. Snabbt in i sovrummet och ut med klädgarderoben som klänningen hänger i men inga axelband! :o(

Var in idag för att höra om min nya klänning hade kommit [den jag har hemma är det en mindre fläck på] men ägarinnan var utomlands och kommer först på tisdag och tjejen som jobbade visste ingenting. Men nya axelband skulle jag få av dem så det kan jag släppa nu i alla fall. Ringer på tisdag med andra ord för att höra vart min nya klänning befinner sig och om den hinner hit i tid. Annars får de ta in den fläckiga och ge mig pengar tillbaka. Har inte is nog att vänta så mycket längre, måste ju boka en tid för provning samt att sömmerskan måste hinna göra ändringarna också. Jisses, det börjar dra ihop sig.

Men vad som återstår är vart tusan finns avstängningsknappen till hjärnan? Vill gärna kunna slå av och sova på morgonen i stället.

Kanske inte så konstigt att jag känner mig trött och lite sliten efter lite drygt 6 timmars sömna bara. Blir lite sallad till lunch och sedan kanske en tupplur? *gäsp*