| Sön | Mån | Tis | Ons | Tors | Fre | Lör |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 |
Jag mår ju vara dum i huvudet eller så är jag bara 1) väldigt glömsk, 2) en aningens för stressad, 3) förträngt förra årets kolakokande.
För vad tusan gör jag om inte gör om förra årets misstag! :o( Tar fram favoritreceptet, [som jag för övrigt ska skriva stort på med en rödpenna att jag inte ska följa nästa år!], smälter smöret och har i allting annat sedan och sticker ner kökstermometern och ställer in den på 125 grader som det står i receptet. Upp till 100 grader går det fort sedan så segar sig kolasmeten och temperaturen ligger runt 107 grader i en evighet känns det som. När kolan har kokat på tok för länge känns det som så har termometern bara kommit upp i 120 grader och jag tar av kastrullen från spisen.
Mitt arma nöt, kolan är stenhård idag när jag ska försöka skära upp den. När det gäller kolakokning så ska jag slänga min kökstermometer all världens väg och sedan förlita mig på kulprovet. Så som jag alltid gjorde förr och då blev kolan alltid bra. Så vad tusan gör mig nu med min klump till kola som är stenhård? Den går inte att klippa isär, den går inte att skära med kockkniven och det lär rika flisor över hela köket igen. Jävla kola!