Idag vakade nog en ängel över mig eller rättare sagt vårt hus.

Ibland undrar jag hur dum man får bli egentligen? Jag gjorde den klassiska julmissen! Jag åkte hemifrån med brinnande ljus på bordet!

Tände adventsljusstaken när jag åt lunch och gick sedan glatt därifrån och satte mig framför datorn och jobbade med min sista SÄL-uppgift innan jullovet. Efter ett tag tjöt mobilen och påminde mig om att jag skulle iväg till sjukgymnasten. Klädde på mig och åkte hemifrån. När jag ändå var ute så passade jag på att fixa några av de sista julklapparna. Kom därför hem strax innan 16:30, ca 2 timmar efter det att jag åkt hemifrån.

Möttes av Klas som precis klivit innanför dörren och som hade släckt mina så gott som nedbrunna ljus och vädrade för fullt då det rök och osade av den flamsäkra mossan som var lite bränd. Tack och lov för flamsäker mossa säger jag bara! Hade vi inte haft det så hade nog köksbordet stått i ljusanlågor och därefter hela huset.

Så här sitter jag nu en dryg halvtimma senare, många tårar fattigare och fortfarande en aningens chockad. Jag har numera ljusförbud! Jag har förklarat mig själv som helt dum i huvudet. Det mest skrämmande är att jag minns knappat att jag tänt ljusen. Ett tecken på att det är lite för mycket i huvudet?

Lås in mig i sovrummet och släpp ut mig först sedan jag har sovit i kapp och fått ordning på minnesfunktionen i hjärnan.

Jisses vilken änglavakt jag/vi hade idag. Tack och lov att ljusen inte hann brinna ner hela vägen och att inget tog eld.