Internet fungerar igen och världen har plötsligt öppnat sig igen! Skrivet med glimten i ögat men ändå en portion allvar också. Inser hur enormt handikappad jag blir utan tillgång till nätet. Började känna mig en aningens svettig tidigare idag innan jag visste att världen hade återvänt, har nämligen deadline för Metodkursen på fredag kl 24:00. Har ingen lust att tillbringa fredagkvällen på jobbet skrivandes inlägg efter inlägg. Nu kan jag i stället sitta hemma på min egen kammare och slita mitt hår över de kommande uppgifterna.

Har tillbringat två heldagar i Göteborg och hjärnan känns en aningens överhettad. Delkursen Mänskliga möten avslutades igår och alla deluppgifter är inlämnade där, förutsätter även att dessa är OK [annars faller hela mitt schema...]. Idag påbörjades nästa delkurs, Metod. Känns en aningens knepigt, dels så har jag läst olika metodkurser inte mindre än fyra gånger tidigare men ändå så känns mycket som om det behöver dammas av = bra att läsa ytterligare en metodkurs, samtidigt som stressnivån höjdes med si så där 200%. Tempot är inte av denna värld och det är så täta deadlines att jag vette tusan när jag ska hinna andas. Mitt under allt detta så stack de in och informerade om exjobbet som ska skrivas i höst, men påbörjas redan nu. Ämnen ska skickas in v.18 och det var en faslig massa information där på en och samma gång. Att det snurrar runt lite just nu är kanske inte så konstigt.

Det är nog dags att ta fram papper och penna, sax och färgpennor och börjar rita upp de kommande veckorna och göra en planering för studierna, jobbet och helst livet i övrigt också. Undrar om man hinner leva något fram tills skolavslutningen där i början på juni? Just nu ikväll så känns det inte så. Det kanske känns lite lugnare om någon timme eller två.

Ska äta lite och försöka varva ner sedan väntar Metodpraktikan på mig.