Vis av erfarenheten så vet jag vid det här laget att när det börjar bli höst och jag åker på en förkylning så resulterar detta ganska snart i en härlig vända med förkylningsastma. Inga akuta astmaattacker där jag ligger och kippar efter luft eller så, men lungfunktionen blir succesivt sämre, hostan sätter in och då pratar vi en sån där torr envis hosta som aldrig ger sig och sen ovan på det så blir det bara allmänt svårare att andas.

Har dock upptäckt att sprayen jag fick utskriven i våras när jag helt plötligt fick astmakänningar i samband med pollenallergi [aldrig hänt tidigare] inte riktigt fungerar så bra när det är förkylningsrelaterat. Ringde vårdcentralen i morse och förklarade läget och trodde jag skulle få komma till första bästa lediga läkare då min läkare inte jobbar så många dagar i månaden där p.g.a. andra uppdrag. Döm då om min förvåning när jag får en tid hos min läkare i morgon [bra tajmat mellan två lektioner dessutom!]. Sköterskan som bokade tiden undrade lite försynt om jag skulle klara mig tills i morgon. Det var ju himla snällt, men jag tror inte jag ramlar död ner tills i morgon p.g.a. det här.

Men insåg min begränsning och hoppade över eftermiddagens 1h promenad med maken. Verkar dumt att utmana ödet med lite halvrå luft rätt ner i lungorna. Så maken är ute och springer, själv eldar jag för fullt i kakelugnen då jag fryser samt väntar på att pizzadegen ska jäsa färdigt. Det blir hemmagjord pizza idag till middag! Smarrigt värre. Ibland måste man ta sig tid och lyxa till det lite en helt vanlig tisdag också.