Är lite lagom insyltad i TV just nu då jag undervisar om just det för mina elever i ÅK1. Att de blir påverkade pratar vi en hel del om och vilket ansvar TV-kanalerna har gentemot sin publik när det gäller sändnignstider etc.

Blir därför väldigt full i skratt när Aftonbladet ena dagen har en artikel om hur nyttigt TV är för småbarn. Det är forskaren Margareta Rönnberg som anser att TV-tittande för riktigt småbarn är av godo, och då pratar vi om si sådär 1-1,5 timmes TV-tittande per dag att det skulle vara okej, ja rent av bra och nyttigt för barnen.

Enligt Margareta Rönnberg kan tv:n hjälpa till att skapa mönster, ge tankar kring lekar och ord, och en rad små ting som vuxna missar - Aftonbladet.

Det poängteras dock att föräldrarna bör vara medtittare och att det är viktigt att prata med barnet om vad de ser och upplever. Precis som när de läser en bok för sina barn. Det gäller att vara tydlig och förklara helt enkelt.

Nu är jag ingen expert på barnprogram men inser att det givetvis finns bättre och sämre barnprogram och att många av dem har en pedagogisk tanke bakom sig och att de är särskilt anpassade för den aktuella målgruppen. Nyhetsprogram var det enda program som barnen i undersökningen ratade och ville "ta bort".

Dagen efter publicerar samma tidningen en ny artikel inom samma tema, TV-tittande för småbarn, och nu så är det inte alls bra längre! Nu är det en amerikansk forskare, Dimitri Christakis, som anser att TV-tittande för barn under 2 år är av ondo!

... små barns utveckling försenas av tv-tittande, både vad gäller språk och inlärning. Blinkande ljus och snabbt växlande scenbyte överstimulerar deras hjärnor - Aftonbladet.

USA som är TV:ns förlovade land har till och med infört regler/rekommendationer gällande TV-tittande för småbarn. Där gäller inget TV-tittande alls före två års ålder och sedan max två timmar per dag upp till fem års ålder. Detta är något som professor Hugo Lagercrantz vill införa även i Sverige.

I samma artikel påpekas det dock att Bolibompa [SVT:s barnprogram] inte är skadligt och att det viktiga är att man tittar på TV med förnuft och inte låter TV:n ersätta barnets tid med de vuxna. Även Lagercrantz poängterar precis som Rönnberg att barnet bör titta på TV tillsammans med en vuxen.

Så hur ska vi ha det nu? Är det nyttigt och bra med TV-tittande för småbarn eller är det helt livsfarligt?

Tillägg: Nu Går Rönnberg ut och kritiserar den amerikanska studien som Aftonbladet hänvisade till i sin andra artikel. Himla intressant må jag säga och som med all forskning så går det alltid att se på saker från olika synvinklar och resultatet blir helt olika. Frågan är bara vad som är mest rätt?

Själv tror jag på att TV kan vara nyttigt för småbarn, i rätt mängder, tillsammans med en vuxen och givetvis rätt typ av program. Vad nu rätt typ av program är vet jag inte riktigt än, men den dagen vi får barn lär jag väl märka det skulle jag gissa.