| Sön | Mån | Tis | Ons | Tors | Fre | Lör |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 |
Sedan dottern föddes i april så har antalet fotografier ökat avsevärt men tiden minskat i ännu större proportion till vad som finns kvar av dygnet då jag skulle kunna ägna mig åt att redigera och sortera dessa. Antalet fotografier ökar för varje dag som går och jag funderar som bäst på hur jag ska ta tag i detta. Jag vill ju gärna göra någonting med alla fotografier. De gör ju ingen lycklig av att ligga på en hårddisk och skärpa bara.
Hittade bilden på dessa minipajer när jag letade igenom sommarens arkiv och jisses så sugen jag blev på hallonpaj.
Kvar på listan är att titta igenom DVD:n med Lightroom som jag har liggandes, köpa ännu en extern hårddisk, göra back-up på senaste månadernas bilder och en få tummen ur och sätta igång och sortera och märka upp bilderna.
Någon som har en aning om vart jag kan köpa en sådan här lampa som Annlouise [En bulle ur ugnen] köpt till sin sons rum?
Har redan fått information om att det är Leblon-Delienne som tillverkar lampan. Hittar dock inga återförsäljare där.
Vore toppen om den gick att beställa på nätet då jag blev lite kär i lampan och tror den skulle göra sig ypperligt i dotterns rum framöver.
Tillägg: Hmm, hittade lite mera information när jag Googlade vidare och upptäcker att Elsäkerhetsverket har fördömt lampan. Attans också!
Fick mail tidigare under terminen att kommunen går över till ett digitalt frånvarosystem när det gäller sjukfrånvaro, VAB, ledighet och föräldraledighet.
Jag kan av förklarliga skäl inte vara med på informationen då jag är föräldraledig och får därför heller ingen inloggningskod.
De gamla hederliga pappersblanketterna har de tydligen slängt all världens väg, för nu ska allting skötas via detta eminenta system.
Pratar med min rektor som ska fixa en kod åt mig, men hör ingenting. Kontaktar därför intendenten direkt som har hand om koderna. Får då reda på att koden gäller endast i 5 dagar så hon behöver ha reda på när jag kan komma ner och hämta koden.
Vad då komma ner och hämta koden, skicka hem den tyckte jag. Men se det går inte, för systemet är bara tillgängligt från skolans nätverk p.g.a. brandväggar etc.
Så ett sjukfrånvarosystem m.m. som inte går att komma åt hemifrån p.g.a brandväggar! De måste verkligen ha tänkt till riktigt rejält när de beslutade att gå över till detta...
Jag vägrar sitta och åka fram och tillbaka ett antal gånger för att fylla i vårterminens ledighet så jag kommer maila min rektor och så får h*n lösa det.
Om man inte vill betala en halv förmögenhet extra till Telenor varje månad så tvingas man teckna autogiro på mobilfakturan. Fick idag ett SMS om senaste fakturan och summan var lite väl hög. Loggar därför in för att kolla vad tusan de debiterat mig för. Finner att de debiterat mig för 6 inkommande samtal när vi var i USA á 1 minut vardera. Det roliga är att minuttaxan är 24,12 kr/min, en taxa som de inte ens har angiven på sin hemsida. Nästa grej är att jag inte har besvarat ett enda samtal under tiden vi var där, nästa grej är att jag endast har två inkommande samtal under denna tidsperiod då jag talat om för alla nära och kära att vi var borta och ville de något så var det via SMS alt. mail de fick tag i oss.
Så jag undrar vad tusan AT & T som var operatören i USA har debiterat mig för?
Ska få en kopia på mina samtal från Telenor som jag sedan får bestrida skriftligen. *suck* Vad trött man blir!
Tjejen jag pratade med var själv något förvånad över minuttaxan t.ex, men kunde inte göra något över telefon. Vad trött man blir ibland!
Själv är jag nyfiken på vilka de där övriga fyra samtalen är och när tusan de har inkommit? Det har då inte ringt hos mig...
Tiden går fort, vi har redan varit hemma en vecka!
Flygningen hem gick riktigt bra. Miss X insåg till slut att liggkorgen på planet från New York till Köpenhamn var riktigt trevlig och att det gick bra att sova i den också. Så efter lite leka, sång [från Miss X vill säga] så somnade hon in och sov sedan ända fram till det var dags för landning och nerplockning av krogen. Då fick vi väcka henne och spänna fast henne i mitt säkerhetsbälte.
Flygningarna gick över förväntan och hon verkade inte ha det minsta ont vid tryckförändringarna.
Gick ner till bagagebandet och väntade på bagaget som alla andra men inser ganska snabbt att nu kommer det inte något mer bagage och vi har inte fått en enda väska och inte barnvagnen heller som skickades som specialbagage i en Airshell.
Bara till att traska fram till SAS-disken och anmäla vårt försvunna bagage. Det visade sig att i princip alla som kom från USA hade fått inget eller endast delar av sitt bagage med sig på den sista sträckan. Förklaringen var att planet var för litet och fick inte plats med allt vårt bagage och att det dessutom blev för tungt! Dumt att se till att man har ett flygplan som är stort nog att frakta såväl passagerare som deras bagage!
Hur som haver, vi fick låna ett babyskydd, [vårt låg i en resväska som troligen var kvar i Köpenhamn om den inte t.o.m. var kvar i New York], och fick löfte om att de skulle ringa oss under dagen när de visste mera och sen köra ut bagaget med taxi.
Tog bilen och åkte hem. Väl hemma möttes vi av ett iskallt hus! Temperaturgivaren hade hängt sig och skickade signaler om att det var + 19,9 grader och därför behövde inte värmesystemet elda på så värst mycket för att komma upp till +20,5 grader som det var inställt på. I verkligheten var det nog runt +12 grader och därmed iskallt!
Klädde på dottern en pyjamas, extra byxor och tröja samt raggsockar. Bäddade sedan ner oss tillsammans med en vetekudde, en elektrisk värmedyna och dubbla täcken och sov några timmar.
Under tiden eldade kära maken i kakelugnen och värmen började sakta men säkert att sprida sig igen i huset plus att luftvärmesystemet brassade på som bara den.
Hade inte hört något från SAS så jag ringde upp dem för att efterlysa våra väskor. Det visade sig att de anlänt till Landvetter och att de var satta på utkörning någon gång mellan klockan 16-20 samma kväll.
Någon timme senare ringer en kille och säger att jag tänkte leverera era väskor nu, vilket hus är det. Killen stod utanför på gatan och velade mellan vårt och grannens hus. Nu var vi ju hemma så ingen fara, men det var avtalat att de skulle ringa först och avtala tid när de skulle komma. Strunt samma, det gick ju finfint ändå och vi fick alla våra väskor samt barnvagnen.
Det strulade vid incheckningen i Fort Lauderdale. En grinig incheckningssnubbe som surnade till över vår Airshell till barnvagnen. Han suckade och stönade och hade sig över dess storlek och vikt. Jag förklarade att det hade gått bra från Sverige till USA och även med inrikesflyget från New York till Fort Lauderdale så vad var problemet nu när vi skulle hem? Han fortsatte att muttra och ville få oss att betala dels för att det var för stort och även för tungt enligt honom.
Förklarade att detta var godkdänt även av Conntinental som vi flög inrikes med, men han fortsatte bara att muttra. Han blev ännu mer uppeldad när hans kollega stämde in i hans klagosång. Hon var ännu surare och ännu bittrare över sitt jobb.
Det hela slutade med att jag plockade ut kudden, täcken, våra jackor etc. som låg i barnvagnen och stuvade ner dessa i resväskan där bilstolen låg. Jag blev inte det minsta förvånad när vi sen får hem resväskorna och ser att just dessa två kollin hade blivit genomsökta av tullen i USA. Gissar att surkillen vid incheckningen hade satt något slags larm på dessa två kollin så att de skulle genomsökas. Han trodde nog verkligen inte på mig när jag sa att det var en barnvagn i jätteboxen!
Vad förvånade de lär ha blivit när de upptäcker att det just var endast en barnvagn och visserligen några blöjor också som inte hade gått åt och i resväskan fanns en bilstol, en kudde, två förpackningar bagels och en faslig massa smutstvätt! ;-) Tji fick de om de trodde att vi tänkte frakta något väldigt konstigt och förbjudet.
Åter hemma på svensk mark och dottern totalvägrar att sova i sin egen säng. I Florida så somnade hon i vagnen varje kväll och sov sedan där tills hon vaknade för lite mat vilket var allt från midnatt fram till 05:30. Oftast närmare 3-4-tiden än midnatt vilket innebar att jag fick sova ganska många timmar ostört.
Höll tummarna och trodde att den goda vanan skulle fortsätta även här hemma, men inte då.
Hon vägrar att somna i vagnen, och de få gånger hon har gjort det så vaknar hon allt som oftast igen redan efter en timme och sen är hon vaken och håller låda ett bra tag.
Att få henne att somna i sin egen säng finns inte på kartan. Hon ligger antingen och leker med snuttefilten/nappen - som hon för övrigt aldrig suger på, men bita går bra alternativt pratar/sjunger/gurglar för att sen plötsligt övergå till skrik och gråt. Att tro att hon ska ledsna och ge upp har inte fungerat än [läs jag/vi har inte orkat hålla ut så länge, häromkvällen höll hon på i över 40 minuter och sen gav jag upp för att jag var så jäkla trött].
Får ta nya tag gällande sömnen om ett tag. Klickade hem Somna utan gråt igår och hoppas vi kan få lite smarta och bra tips där så att vi alla kan få sova ostört.
« dölj kommentarer